Northen Elite Trophy - Skellefteå 2023

Ordning och reda

Northen Elite Trophy blev verkligen det kvitto vi önskade oss att få, men också ett uppvaknande om vikten av det egna ansvaret, samt förståelse för att vi har killar som kan, bara dem själva vill.

Men vi tar det från början…

Att flyga är alltid en utmaning, det vet alla som försökt somna kvällen innan, har vi packat allt, har vi gjort alla namnbyten korrekt osv, lägg då till att göra det med 14 personer som i vanliga fall alltid lutar sig mot sina vårdnadshavare så fort det är några funderingar eller problem. Så här gällde det att ha tungan rätt i munnen och inte missa några detaljer. 

Samling på Arlanda 2 timmar innan avfärd, gott om tid ifall något strular, eller någon har glömt något.

Känslan när alla väskor var incheckade och alla var igenom säkerhetskontrollen på Arlanda var obeskrivlig. Stort tack till Micke (pappa till Wille Kumlin) som arbetar ute på Arlanda och kunde möta upp oss och ha en utförlig genomgång hur det fungerar och varför man har en säkerhetskontroll. Vi fick även en bakgrund till hur utbyggnaden av Arlanda har gått och vad som är kvar att göra.

Flygresan i sig gick bra och lyckan som uppstår när man inser att allt bagage har anlänt är obeskrivlig. Det var dock nu första problemet uppstod.

Chauffören  för Flygbussen mötte upp alla anländande inne i terminalen och frågade oss hur vi hade tänkt ta oss till Skellefteå. När vi svarade "flygbussen" sa han att vi var tre lag som ville åka med och att det var omöjligt för honom att ta alla tre lagen. "Ni skulle ha förbokat…" sa han till samtliga tre lag, varpå samtliga tre lag sa att de hade ringt och frågat om det fanns behov av att förboka, vilket inte behövdes.

Dock var de hjälpsamma och ringde in en till buss, detta medförde dock att vi tappade ca: en timme i vår planering.

14:30 anlände vi med flygbussen till Lejonströms IP där vi skulle spela första matchen 16:00. Killarna hade då inte ätit något sedan frukost och var rejält hungriga. Vi fick in allt bagage i omklädningsrummet och snabbt ta oss till närliggande Pizzeria för att få i oss lunch.

18 st Pasta Carbonara är dock inget man trollar fram ur bakfickan, så 50 minuter före matchstart kom första tallriken in på bordet.

Förberedelserna för först matchen var med andra ord inte optimala.

Fredag 15:00

Motstånd: Sundsvall FF

Resultat: 2-0 till Sundsvall FF

Sundsvall FF var ett av lagen vi möte i Sundsvall tidigare under året, där gick vi segrande ur den striden, men vi vet att Sundsvall är ett otroligt bra lag och att vi skulle sättas på prov direkt.

Trots den dåliga uppladdningen inför match startar vi ändå helt ok. Vi gör det godkänt genom hela laget, men får problem så snart vi kommer upp till sista tredjedelen av planen, vi saknar spetsen och kan inte etablera något tryck, vilket gör att vi knappt har några avslut på mål. Sundsvall i sin tur spelar en fin fotboll men de får inte heller några klara målchanser.

Matchen står och väger när Sundsvall får en frispark 20-25 meter utanför mål, en frispark som de lyckas slå in i mål.

Efter ytterligare en stund, på ännu en fast situation, lyckas Sundsvall vara mer desperata än oss och på en retur från hörnan slår de in 2-0, och även fast vi killarna kämpar så vill det sig inte och matchen slutar 2-0 till Sundsvall FF, ett tråkigt men rättvist resultat sett till hela matchen.

Efter matchen var dags för installation på Balderskolan och middag. Snabb installation/middag och redan 20:30 låg killarna för kvällen med nyborstade tänder.

Tre av tränarna tog samtidigt en promenad tillbaka planen för att se matchen mellan Sundsvall FF och Öztersund Ungdom IF 2 som spelades 21:00.

En fin match mellan två otroligt duktiga lag med ett enormt högt tempo och hårda (men schyssta) smällar. Sundsvall går segrande ur den drabbningen och vi tränare blir imponerade över den fina fotbollsunderhållning bägge lagen bjuder på.

Lördag 08:00

Bergnäset AIK

Resultat: 6-2 till Vallentuna BK

Tidig match medför tidig uppgång, väckning 05:50 och frukost redan 06:15. Promenaden (1300 meter) till planen var perfekt, då alla fick en chans att vakna till och få igång magarna innan matchen.

Bergnäset är också ett bra fotbollsspelande lag, så det var med all respekt vi ställde upp oss för match. Det blev en match där vi trots att vi inte fick till vårt spel ändå gjorde fler mål än motståndarna. Bra för självförtroendet är att vi hade många olika målgörare, samt det faktum att de två mål vi släpper in återigen är på fasta situationer, vilket gör att efter två matcher så har vi ännu inte släppt in något spelmål, dock vet vi att vi behöver bli bättre på fasta situationer.

Nu var det långt uppehåll till nästa match. Killarna tog en dusch och därefter promenad tillbaka till förläggningen för 90 minuters vila (släckt lampa och sömn) innan lunch. Efter lunch, blev det återigen vila på madrassen, denna gång var lampan tänd och man fick använda telefonen, dock skulle det vara tyst.

90 minuter före match var det dags att börja förberedelserna, och en timme innan matchstart startade vi uppvärmningen, denna gång på den lilla fotbollsplanen vid skolan, för att sedan 25 minuter innan start promenera till matchen.

Lördag 15:00

Öztersund Ungdom IF 2

Resultat: 4-0 till Öztersund Ungdom IF 2

Öztersund är ett fantastiskt fotbollsspelande och väldrillat lag, det som är kul är att de vid denna turnering har två lika duktiga lag med, och det säger en hel del om deras verksamhet samt vilken nivå de håller. Vi har god kontakt med deras tränare och tycker det är kul att höra att de har samma filosofi kring utbildning som vi har med våra killar.

Killarna är taggade till match och vi startar helt ok. Tyvärr släpper vi återigen ett mål på en fast situation och killarna börjar direkt hänga med huvudet och känna en frustration, vilket generellt är ett problem som vi försökt jobba med under hela året. När Öztersund sedan gör 2-0 börjar vi tappa ännu mer. Öztersund spelar verkligen som ett lag, och när vi inte går ut och jobbar tillsammans så blir det svårt att bjuda upp till motstånd. Siffrorna rinner iväg till 4-0 pga. att vi tappar huvudena.

Här uppstår en besvikelse hos oss tränare, inte för att vi förlorar matchen, utan för att vi tappar inställningen och "ger upp" för att det går tufft.

Vi skickar in killarna i omklädningsrummet med order om att de själva ska prata och analysera matchen helt utan oss tränare.

Så snart killarna kommer ut så tar vi oss tillbaka till förläggningen och lägger oss på madrassen igen, där de får uppgiften att under 10-15 minuter fundera och förbereda sig på ett snack.

Snacket vi tog varade i ungefär 45 minuter, vi pratade om allt mellan himmel och jord, vi pratade om egna erfarenheter och varför vi var här. Frågan ställdes rakt ut (utan krav på svar) om det fanns spelare som kände sig nöjda med att ha fått en flygbiljett och sedan struntade i hur själva fotbollen gick. 

Sammanfattningen blev till slut vikten av att rannsaka sig själv, vad vill vi, både som lag men också som individ. Ta ansvar, gör det du kan och gör det vi tillsammans som lag säger att vi ska göra.
Här händer det något, det är som att polletten trillar ner, tyvärr tre matcher för sent, men bättre sent än aldrig.

Killarna får ventilera sig och man märker att stämningen blir helt annorlunda och alla spelare har nu samma målsättning med varför vi betalat dyra pengar och flugit till Skellefteå.

Vi vilar fram till middag innan vi 90 minuter före match startar promenaden mot planen för att förbereda oss för match mot Gimonäs, ett Gimonäs som tidigare under dagen spelat jämnt med Öztersund, dvs återigen ett otroligt bra fotbollslag.

Under uppvärmningen påminner vi om snacket, vikten av att rannsaka sig själv och att jobba som ett lag.

Lördag 21:00

Gimonäs UIF

Resultat: 5-0 till Vallentuna BK

Direkt när matchen startar ser vi ett Vallentuna som rannsakat sig själva och nu jobbar tillsammans. Killarna släpper inte en centimeter till Gimonäs. Rakt igenom jobbar alla åt samma håll och utan att avslöja hur vi spelar, så gör spelarna exakt det vi pratat om.

När man också gör jobbet så kommer målen, 4-0 och Gimonäs skapar i princip ingenting mot vårt mål under först halvlek.

I pausen får killarna beröm av oss, det enda vi begär av dem är de ska fortsätta på samma sätt och göra det tillsammans i andra halvlek.

"Bara för att vi har gjort 4 mål, så vill vi inte att ni går ut och kör RAMBO-style, i hopp om att ni ska göra mål och hamna i målprotokollet. Gör ni det så kommer vi plocka av er direkt".

Tyvärr är det just det här som sker, flera av spelarna slutar släppa bollen och börjar gå själva för att de vill göra mål. Vi tappar vårt spel och Gimonäs kommer in i matchen. Precis som utlovat plockar vi av spelarna och tar snacket direkt med dem, och efter 10 minuter är vi återigen tillbaka till den höga pressen och håller tillbaka Gimonäs. Vi gör bara ett mål i andra halvlek, men det beror också till stor del på att Gimonäs har en otroligt duktig målvakt som gör flera fantastiska räddningar.

Efter matchen får killarna återigen order om att samla sig själva för att prata igenom upplevelsen på planen, innan de tvingas in i duschen.

Det blir en skön promenad tillbaka för kvällsmål, och vi vet nu att vi också får sovmorgon då sista matchen blir mot Öztersund Ungdom IF 2 klockan 14:00, dvs en perfekt match för oss där vi får chans till revansch och återigen spela mot riktigt bra motstånd. 

Runt midnatt har alla somnat in och det är knäpptyst i klassrummet.

Väckning 08:00 för frukost, därefter vilar vi fram till det att det är dags att packa ihop. Efter att förläggningen är riven och alla väskor är inpackade i den lånade minibussen blir det lunch för att sedan börja förberedelserna för returmötet.

Vi visst vilken sida vi ville starta matchen på, så vi såg till att vara tidigt på plats och starta våra rutiner.

Killarna är laddade för match och gör sina sedvanliga förberedelser.

Söndag 14:00

Öztersund Ungdom IF 2

Resultat: 2-0 till Vallentuna BK

Direkt när matchen startar sätter vi pressen. Att Öztersund är att bra lag vet ni, de har duktiga spelare på alla positioner, men det är två spelare rent storleksmässigt som skrämt några av våra killar. Detta är nu som helt bortblåst. Första duellen är lite tveksam, men när det visar sig att det vi pratat om fungerar så får killarna vind i seglen och skickar upp storseglet, för här ska det spelas fotboll.

Vi pressar Öztersund direkt från start och vi ger dem inte utrymme för att slå de långbollar de slog så effektivt vid den förra matchen. Vi försöker hålla deras spelare felvända, och de tillfällen de ändå lyckas vända upp så är nästa spelare på plats och tar ansvar.
De långbollar som ändå kommer och skarvas vidare hanterar våra backar galant då de tar ansvar och hjälper varandra. När vi sätter första målet är det en otrolig glädje och känsla som sprider sig genom alla spelare och ledare på bänken.

Till andra halvlek är återigen orden "fortsätt gör de vi säger att ni ska göra", vilket killarna också går ut och gör, och vi trodde inte det var möjligt, men killarna gick ut och hissade ett ännu större segel och gjorde det ännu bättre. När 2-0 kom var det lite som att luften gick ur Öztersund och vi kände att vi verkligen gjorde allting rätt.
När domaren sätter pipan i munnen och blåser av så var det glädje men också stor lättnad att vi fick visa Öztersund, men också Sundsvall FF och Skellefteå FF (som spelade finalen efteråt), att vi kan spela otrolig fotboll bara vi har alla spelarna med oss.

Killarna avslutar med flaggan på topp, och det måste så klart firas, därför blev det middag på Olearys.

Hemresan? Jo den gick bra trots försenat flyg, men med så härliga killar så var det gott om skratt som ekade i vänthallen på Skellefteå Flygplats denna söndagskväll och som pricken över i när vi väl fick gå igenom säkerhetskontrollen, så hade vi (ledare) glömt säga åt killarna att flytta över duschtvålarna från deras ryggsäckar till stora bagaget. Så alla väskor var tvungna att scannas två gånger, varpå personalen på flygplatsen nu har duschtvål som räcker i 100 år.

Men utöver alla de känslor vi beskriver ovan så finns det inget som beskriver känslan av att komma till Arlanda och mötas av alla föräldrar som tar emot sina barn. Så mycket kärlek, glädje och otrolig stolthet blandat med en trötthet som inte går att beskriva.

Killarna vet att vi ibland höjer rösten mot dem, men de vet också att det är med kärlek vi gör det, alla ledare finns där för dem i vått och torrt.

#tillsammansärvivallentuna

Ps. Värt att nämna är att alla killar som var med till Skellefteå är "egna produkter", även om vissa spelare flyttat ifrån laget men sedan kommit tillbaka. Egna produkter som vi känner innan och utantill och vet vad de har för styrkor och svagheter. Det är helt fantastiskt, och det bästa med det är att vi vet att vi har ännu fler fantastiska egna produkter som det tyvärr inte fanns plats för den här gången.

Vallentuna BK P2010 är en årskull det kommer pratas om länge…

Hälsningar

Isak, Janne, Alex och Thomas